N'r det gäller vår opponering så fick vi våra klasskamraters arbete att opponera på, Daniel och Stefan. De skrev ett kvantitativt arbete till skillnad från oss som skrev ett kvalitativt, vilket gjorde oss lite osäkra på en del saker i deras arbete som skiljde sig från vårat. Men eftersom vi inte gått den kvantitativa kursen så visste vi inte om det var så man uttryckte sig inom det området eller om det var felaktigt skriver av dem,jättesvårt. Vi la upp vårt opponentskap på det sättet att vi ställde frågor så att de fick förklara för oss hur de tänkte istället för att kritisera och det gick väldigt bra måste jag säga.
Vad gäller försvaret av vårat egna arbete så blev det dem som läste till distriktsjuksköterskor som skulle opponera sig på vårat arbete. Två kvinnor som vi aldrig tidigare träffat. Det började lugnt och fint men ju längre de höll på så blev det bara kritik och mangling av vårat arbete, tillslut orkade jag inte ens lyssna på vad de sa och möta deras kritik. De tyckte rent ut sagt att vi vårat arbete var slarvigt och saknade en hel del genomarbetning. Efter vårat försvar fick examinatorn säga vad han tyckte och han höll inte med om allt som de hade sagt om vårat arbete. Han hade lite åsiker som några saker som vi skulle utveckla lite till och rätta till vad gäller referenser men annars så såg han inga problem med att vi skulle bli godkända :-) JIPPI!
Det var med lätta hjärtan vi åkte från Borås den dagen. Och nu idag när jag sitter här och skriver så är allting klart sedan några veckor tillbaka. Arbetet är godkänt och det har publicerats på DIVA och vi har fått vårat betyg i ladok så nu släpper vi det!!!
Och om bara några veckor är vi helt klara, då står vi där som färdiga anestesisjuksköterskor!